Dagen är ung och Linus har endast två låtar kvar att spela in sång på. Man börjar se ljuset i slutet av tunneln nu, vilket känns både underbart och lite ledsamt. Körer är på gång att spelas in efter denna vokala insats.
Albumet börjar verkligen ta form nu.
Jag bara måste upplysa er läsare om vad som hände natten tills idag.
Det hela började efter en hård kvälls arbete. Anders hade varit ute på stadens gator och torg och kom tillbaka till nacksving lite förfriskad. Vi satt o lyssnade på musik, drack några folköl och mådde löjligt bra. Då säger han.. grabbar.. har ni feeling? Varpå vi i en enhetlig kör svarade ja.
Anders log och sa: Då kör vi!
Han flyttade på ett gammalt piano som stod vid väggen i inspelningsrummet varpå en liten, liten lucka uppenbarades. Vi fattade att nu är det något speciellt på gång.
Efter ett litet inlednings-snack om byggnaden vi befinner oss i öppnade han luckan och försvann in.
Exalterade som små pojkar som är hungriga på äventyr följde vi efter in.
Dammet yrde då man försökte pressa sig igenom luckan.
Jag vet inte riktigt hur man ska förklara känslan där inne. Man stod helt plötsligt inne i berget som huset är bitvis insprängt i. Endast upplyst av mobiltelefoner bevittnade vi historia.
Jag ska inte säga för mycket men det var en upplevelse vi sent, om inte aldrig kommer att glömma.
Förhoppningsvis får du som läser kanske uppleva något liknande någon gång. Kanske att du rent av får uppleva nacksvings hjärta du med.
Många kärleksfulla hälsningar.
/ Ola - the SHILOH
